När det närmade sig SETT17 i Storstan så frågade UHR/eTwinning-folket om jag skulle återigen kunna hjälpa till i eTwinning-montern under mässdagarna. När jag – som utställare och (kanske nästan väl gammal) eTwinning-ambassadör – fick hyfsad tillgång till det övriga SETT-programmet på köpet så tyckte också chefen att det var läge att tacka ja. Trots att mina år som förespråkare för europeiskt skolsamarbete inte precis gjort mig ekonomiskt oberoende så har jag ibland fått suveränt intressanta möjligheter till erfarenhetsutbyte både i Sverige och utomlands – något som faktiskt alla lärare har möjlighet att uppleva genom den kostnadsfria eTwinning-kompetensutvecklingen.
Förutom att hugga tag i mässbesökarna som vågade sig förbi montern var jag speciellt intresserad av det som erbjöds på SETT om ‘speltänket’ (gamification) i undervisningen – inte minst för att vi på Tuna faktiskt har inne en Erasmus+ ansökan just kring detta, tillsammans med Italien och Portugal! Skolsamarbeten genom nätet fungerar finfint med hjälp av eTwinning men vill man genomföra riktigt omfattande projekt som kräver finansiering är det andra delar av Erasmus+ som gäller. Såklart är eTwinning en mycket bra ‘språngbräda’ till dessa större samarbetsprojekt.
På onsdag morgon hade jag siktat in mig på en SETT ‘MasterClass’ genomgång om gamification men det gick inte vägen – detta var endast för dem som hade betalat extra i förväg, suck.. Lyckligtvis fanns det ytterligare en föreläsning kring samma ämne lite senare och där kunde också vi vanliga dödliga vara med. Då lyckades jag ta mig in och lyssna på Adam Palmquist som har jobbat mycket med spel i undervisningen – till stor del helt analogt vilket faktiskt är klart coolt.
Det mest intressanta i Adams genomgång tyckte jag var budskapet att endast införandet av ‘spelterminologin’ – bl.a nivåer, spelledare, badges, direkt feedback – inte räcker utan det måste också finnas en inre motivation under ytan. Dessa inre faktorer kan handla om exempelvis reflektion och ägandeskap.
Jag tror att speltänket kan bidra en hel del till undervisningen när man jobbar med vetskap om att det inte handlar om någon sorts generell mirakelmedicin mot låga resultat i skolan. En sak är i all fall säker: stark motivation bidrar enormt till glädjefyllt lärande som omöjligen kan upplevas som betungande måsten.
Bland det trevligaste under dessa dagar var alla informella möten och då förstås den EdCamp som Jonas Bäckelin hade trummat ihop (se Jonas ‘in EdCamp 360 glory’ här!) . Det var en sen eftermiddag, efter en lång dag med många intryck men på något märkligt sätt så var jag helt plötsligt inte trött alls. Ett gott betyg åt konceptet, med andra ord, och jag hoppas vi ses i dessa sammanhang genom virtuella DVisOnAir EdCamping! Är du intresserad av att vara med i DViSonAir-EdCamp-diskussionspanelen på måndag 8. maj – eller kanske i kommande DViSonAir och BeSmartOnAir-sammankomster på nätet? Kanske har du tankar och idéer kring YouTube webbsändningar + audiopodcast inom utbildningsområdet? Mejla mig i så fall och vi ses On Air!
DViS: Sverige för Ukraina 