Finns det verkligen gratisluncher? Foto av LexnGer
Facebook har nästan blivit synonymt med uttrycket ‘sociala medier‘ – aningen märkligt egentligen för att umgänget på webben genererar inte inkomster för bolaget. Facebook är i reklambranschen, precis som Google (du trodde väl inte att Googles affärsidé är webbsökningar?), och det är de enorma reklamintäkterna som gör att hjulen snurrar så svindlande fort hos dessa webbgiganter.
Det har på sistone förekommit många uppmärksammade fall där exempelvis Facebook, Google eller Flickr har helt sonika stängt konton och t.om. raderat användarnas data. De ofta bisarra anledningarna till åtgärderna har varierat men responsen hos användarna och i media har i stort varit likartad: hur kan dom göra såhär mot sina kunder?! Faktum är att frågan är fel ställd pga att vi som använder dessa gratistjänster är inte kunder till bolagen – vi är deras produkt.
Hur skulle då jag reagera om Facebook helt plötsligt raderade mitt konto? Troligen skulle jag säga ‘oppsan’ och inte bry mig särskilt mycket, av den enkla anledningen att jag knappt använder FB. Om samma sak däremot skulle hända med Google, ja då skulle jag få ordentliga problem!
Gratis är gott, heter det, men kanske sällan helt gratis i slutändan. Jag vill helst inte förlora mina ‘molndata’ och därför måste jag lägga ner tid (=pengar) för att försäkra mig om en fungerande backup. Där rök den gratislunchen!
